Faylee Kurder i Irak

Bakgrund

Faylee kurder en etnisk kurder som är en del av urbefolkningen i Irak och nära knutna till landet. De har varit där sedan många år tillbaka. De talar den Luri dialekten av Kurdiska, som består av tre huvuddilekter: Kirmanji, Sorani och Luri. Varje huvuddilekt har många sub-dialekter. Faylee är en sub-dialekt avd Luri dialekter av kurdiska språket.

Enligt Prof Dr Adnan Abbas, Chef för avdelningen för arabiska och islamiska stuider och sektionen för kurdiska studier, Insitutet för Orientaliska Studier, Adam Mickiewicz Universitet, Poznan, Polen, erövrade Kashiterna, som är en Luri Klan eller atam som bodde i nuvarande Kirmashan (Kirmanshah), Iran, Babylon år 1896 f.k., d.v.s. för cirka 4.000 år tillbaka. Och enligt Jirgis Fatthulla, den iraksika författaren och översättaren, erövrade en annan Luri klan under Zolfiqar Mooseli Bagdad i början av femtonhundra talet och kontrollerade stora områden i Irak, från norr om Samarra i norr till Basra i säder och härskade över Irak från 1523 till 1529. Och enligt Izzedin Mustafa Rasool, Kurdistan Författarförbundet ordförande, skriver Sharafaldin Bidlis år 1584 i Sharafnameh, den första boken om kurdernas historia och Kurdistans geografi, att Luri (Faylee) kurderna uppehåller sig permanent i Bagdad.

Det här nämns för att visa att Faylee Kurder är och har varit en del av det irakiska samhället under många tusen år. De är och har varit offer för de kroniska och eviga geopolitiska konflikterna i Mellan Östern, från forna tider och hittills. De är också offer för de godtyckliga dragningen av gränser mellan olika länder i området som dikterades av slagsfältet efter varje väpnad konflikt mellan regionens stora makter. Först mellan det Ottomaniska impiriet och det Safavidiska imperiet efter dragning av gränser mellan dessa två stora makter som resultat av slaget i Chaldiran i sextonhundra talet. Dessa gränser gick rakt igenom Kurdistan och Luri kurdernas hemtrakter från norr till sud och delade de i två delar under två makter. Klaner och familjer hamnade på olike sidor av gränserna, ett faktum som man kan iaktta även nu. Irak blev och förblev då en del av det Ottomaniska imperiet till efter Första Världs Kriget då kom Irak under Brittisk kontroll.

Men dessa gränser var inte så väll bevakade eller kontrollerade. Därför vad rörelse av människor och varor ganska lätt, om inte fri. Därför fortsatta livet som förut till Andra Världs Kriget, när Nazisterna sprida sin ultranationalistiska ideologin, en ideologi som smittade Mellan Östern, bland annat. När Ultranationalisternas ideologi kan man kalla ”monolitisk” eftersom den inte hade utrymme för andra. Den baserades på mottot: ”ett foster land”, ”en nation”, ”ett språk” (nu ”en religion”), och en ”evig” härskare ”Ledaren” eller ”Sheikhen”. Därför har minoriteter haft det så svårt i Mellan Östern. När ultranationalisterna tog makten i Irak efter störtandet av General Abdul Karim Qassen 1963 och i synnerhet efter 1968 dubbel statskupp, blev livet för Faylee Kurderna annorlunda. Första vågen av landsförvisning av Faylee Kurder varade mellan 1969 och 1971. Det var en del av central regeringens påtryckningar mot den kurdiska rörelsen, både internt och samtidigt som en signal till Iran att sluta stödja denna rörelse. Den värsta som drabbade Faylee Kurder i Irak var dekret nr. 666 av 1980.

Iraks samhälle är en mosaik av etniska grupper och religioner men många ”minoriteter”. Det finns inom dessa olika etniska grupper och religioner subgrupper eller undergrupp. Bland etniska Kurder finns olika undergrupper, dialekter, religioner, sekter, vistelseort (inom eller utanför de kurdiska områden) Varje subgrupp har, förutom de allmänna problem, en uppsättning av sina egna specifika svårigheter och problem.

Faylee Kurderna är ett undergrupp av den Kurdiska befolkningen av Irak som främst bor i Baghdad och i de östliga områdena av centralen och sydliga Irak längs gränsarna mellan Irak och Iran. De talar sin egen Kurdiska dialekt (Faylee som är en subdialekt av Luri). Faylee Kurder är en av de äldst delarna av den irakiska befolkningen i allmänhet och av Bagdads samhälle i synnerhet. De har bott och fortfarande bor, bland annat, i en av de äldsta kvarteren av Baghdad, en kvarter som namnges efter dem, nämligen, ”Agd al-Akrad” som betyder ”Kurdernas karterar”.

Faylee Kurder har varit och fortfarande är allmänt sätt sekulära och måttligt nationalistiska Kurder samt irakiska patrioter. De har allt igenomhistoria inte varit fanatiska, fundamentalister eller extremister och denna är, varför de har samverkat med andra socials och etniska grupper samt andra religioner i det irakiska samhället från alla delar av Irak.

Antalet Faylee Kurder i Irak före massutvisningen och massmordet på de ”försvunna”, d.v.s. innan den etniska rensningen, var mer än dubbla deras antal nu, mest av dem i bor i Baghdad, Khanaqin och Mendali. Det tidigare irakiska totalitära styret drev ut ur landet hundratusen tals Faylee Kurder med start i April 1980. Det skedde på orättvisa, ogrundade och godtyckliga svepskäl. Denna etniska rensningsaktion av Faylee Kurder var det största och mest grymmaste mot Faylee Kurderna. Stort antal av Faylee Kurder drevs ut tidigare i 1969-1971 av den samma regimen.

Den svåra situationen av Faylee Kurder fortsätter än idag, bland annat, därför att:

1- Faylee Kurder har varken varit extremistiska nationalister eller religiösa fundamentalister. De är kända att vara laglydiga medborgare. Faylee Kurder har inte burit vapen utanför den kurdiska rörelsen mot staten och har inte varit involverade i terrorism.

2- Faylee Kurder är inte ”under vingarna” av någon av grannländarnas regeringar för att agera på deras vägnar eller för att Faylee Kurder ska agera på dessa regeringars vägnar. Därför får Faylee Kurder ingen stöd eller beskydd av något dessa regeringar'.

3- Det finns inte någon politiskt parti eller grupp nu i makt i Irak som har visat viljan att agera för att återställa Faylee Kurdernas rättigheter.

4- Det finns några mistankar hos vissa kretsar bland att Faylee Kurder är ”ett schackpjäs” i det pågående maktspelet i Irak och i strävan att omvandla det geopolitiska kartan av landet.

5- Inflytelserika kretsa, och individer som är i makten nu i Irak önskar inte att sanningen och fakta om vad som drabbade eller vad Faylee Kurderna utsattes för under den gammala regimen ska komma ytan och bli offentligt, därför att denna sanning och dessa fakta kan visa att de var inblanda in dessa grymheter, i det medföljde landsförvisning av Faylee Kurder, konfiskering av deras egendom, beslagtagande av deras dokument och interneringen och sedan ”försvinnande” av deras ungdomar.

Dekret nummer 666 av 7 maj 1980 starten till Faylee Kurdernas svåra situation och lidande

Beslutet att först upphäva hundratusentals Faylee Kurder av deras irakiska medborgarskap, ta ifrån de alla deras dokument, beslagta all deras egendom, internera tusentals av deras unga kvinnor och män i interneringsläger, och sedan deportera dem, togs av det styrande Revolutionens Befälråd (det högsta verkställande och lagstiftande makten i staten Irak, på den tiden), i sitt dekret No. 666 daterade 7 maj 1980, som undertecknades av själva Saddam Hussein, ordföranden av rådet, Republikens President och överbefälhavaren av krigsmakten av Irak. Dekret No. 666 är självklart ett politiskt beslut fattades av den högsta politiska makthavare. Beslutet var självfallet riktat mot en stor del av det Kurdiska folket i Irak genom att betrakta dem som att vara ”av utländsk härkoms” och anklaga dem av ”illojala till folket och fosterlandet och till de politiska och sociala principerna av rotationen”, en beskyllning som är påminner om landsförräderi.

Som en följd av detta godtyckliga och orättvisa dekretet blev hundratusentals Faylee Kurder (och andra Irakier, liksom, Kurder från Kurdistan bosatte i Baghdad, Turkomaner, Arab och individer från andra folkgrupper) tvångs deporterades på ett inhumant sätt till Iran. Denna kampanj startade med ett kallelse från Bagdads handelskammare till de stora Faylee kurdiska köpmän till ett möte i Baghdad för att diskutera förbättrade importlicenser den 7 April 1980. Dessa köpmån togs från mötesplatsen till säkerhetspolisens huvudkontor och sedan sattes på flygplan till Teheran. De förvisade köpmännen var inte tillåtna att ta med sig något frånsett bara kläder som de hade på sig. Sedan blev Faylee Kurder som valdes upp att plockas från sina hem, skolor, kanslier, arbetsplatser, affärer och militära enheter. Tusentals unga Faylee Kurder, bland de kvinnor och barn, internerades och spårlöst ”försvann” därefter spårlöst. Vissa rapporter gör gällande att en del av dessa interner användes som ”försökskaniner” i den forna regimens kemiska och biologiska experiment och att andra interner tömdes av deras blod och livsviktiga organ, som gavs till sårade militärer under Irak-Iran och Kuwait krigen.

Den svåra situationen som drabbade Faylee Kurder i Irak var då en del av den totala svåra situationen av det Kurdiska folket i Irak. Tvång utvisning av Faylee Kurder från Irak var en integrerad del av den forna regimes politik av etniskt rensning.

Att tvångsutvisa tusentals Faylee Kurder 1969-1971, att överföra Iraks Kurdiska flyktingar från Iran efter kollapsen av den Kurdiska rörelsen i mars 1975 till södra Irak i små skilda grupper bland arabiska samhällen, att tvångsdeportera hundratusentals Faylee Kurder från och med April 1980, att genomföra Anfal kampanj i slutet av 80-talet (där 180.000 Kurder dödades, över 2200 byar och samhällen förstördes och tiotusentals Kurder tvångsförflyttades från Kirkuk, Khanaqin, Sinjar och andra orter i mellersta och södra Irak) och att dekret nummer 199 som fattades av Revolutions Befälråd den 6 September 2001 – så kallad ”korrigeringen av etnicitet” - som ”gav” varje irakier som var 18 år eller mer ”rätten” att ändrar sin etnicitet till arabiska, är delar av en program av en planerad kampanj av etniskrensning av Kurder och etniska minoriteter i Irak som genomfördes av den störtade Baath regimen.

Situationen i Dagsläge

Trotts att mer än fyra år har gått sedan det totalitära styret störtades, har de flesta Faylee Kurderna inte återvunnit sin irakiska medborgarskap, ännu inte fått tillbaka sina dokument och sin egendom. Mycket fåtal av dem som landsförvisade Faylee Kurder kunde gå tillbaka till sina hem i Irak. Fortfarande ingen information är tillgänglig om kvarlevorna och ödet av dem ”försvunna” ungdomarna. Förutom att inte återvinna något, har deras läge inne i Irak, närmare bestämt i Baghdad, Khanaqin och Mendali, försämrats drastiskt på grund av den våldsamma, ”blinda” och hänsynslösa terrorismen och osäkerheten. Hundratals om inte tusentals Faylee Kurder har dödats eller blivit lemlästa och sårade i självmordsbomber, i bilbomber, och vägbomber och kidnappningar. Många familjer har lidit väldigt mycket som offer för utpressningen och hot.

Den nya ordningen i Irak har till den största delen svikit dessa medborgare, Faylee Kurderna, som har ingen närvaro i maktens korridorer och hat inte fått delta i den pågående politiska processen. Det finns inte något makthavande politisk parti eller grupp, varken kurdisk eller arabisk, som på allvar vill engagera sig eller ta konkreta åtgärder för att lätta Faylee Kurdernas svåra situation eller att försvara deras rättigheter i maktkorridorerna, trotts att många Faylee Kurder, individer som organisationer, har ansträngt sig och försökt hårt att övertyga regeringen i Bagdad och de makthavande politiska partierna och grupperna av nödvändigheten att agera och sätta sina löften till Faylee Kurderna i handlingar för att förbättra situationen för Faylee Kurderna som en grupp och inte för vissa individer som råkar vara partianhängare .

Faylee Kurdernas Grundläggande Krav

Eftersom den nya ordningen i Irak och de politiska grupperingarna som regerar i landet nu har så långt svikit Faylee Kurderna, finns det en växande känsla bland många Faylee Kurder att de behöver vända sig till världen utanför för hjälp och stöd och hoppas att FN, EU, USA:s Kongress, Europaparlamentet och såväl regeringar som politiska partier i Europa ska vara villiga att sätta politisk och moralisk press på de irakiska myndigheterna, parlamentet, presidentämbetet och regeringen, till att återställa Faylee Kurdernas rättigheter, att sätta ett slut till deras elände och svåra situation, att sätta rätt felen som gjordes mot dem av den tidigare totalitära regimen. Faylee Kurdernas krav är remliga, legitima och elementära i vilket demokratiskt politiskt system i världen, nämligen:

1- Annullering av dekret numer 666 av 1980 och alla dess påföljder.

2- Ge tillbaka deras godtyckligt beslagtagna irakiska medborgarskap.

3- Ge tillbaka deras olovligt beslagtagna irakiska dokument.

4- Ge tillbaka deras olagligt beslagtagna rörliga och orörliga egendom.

5- Ge dem information vad som hände Faylee kurden ”försvunna” internerade ungdomar och andra politiska fångar och om var finns deras kvarlevor.

6- Att låta och göra det lättare för Faylee Kurder som med tvång drevs ut ur Irak och som önskar att göra så att återvända till sina ursprungliga orter eller väljer en annan ort inom Irak.

7- Garantera och skydda deras konstitutionella rättigheter.

8- Ge dem tillfälle att spela sin konstruktiva roll och att integreras i den pågående politiska processen i Irak.

Politiska frågor och problem behöver politiska åtgärder

Eftersom det var den irakiska staten som begick de ovan nämnde brotten och tog de grymma och omänniskliga åtgärderna som kan klassas såväl som etniskrensning och massmord (fysiskt, ekonomiskt, kulturellt och psykiskt) mot Faylee Kurderna som en utsatt minoritet, är det den politiska, juridiska, logiska och moraliska skyldigheten och ansvaret av det samma irakiska staten att se till att rättvisan skipas och att felen rättas och orättvisor åtgärdas vad gäller Faylee Kurderna genom politiska åtgärder och medel.

Den svåra situationen, problemen och svårigheterna som Faylee Kurderna har och har haft, har sina historiska rötter i de motsättningar som råder i området (där en blandning eller kompott av politiska, militära, ekonomiska, religiösa, klan- och familjeintressen går isär och ofta strider mot varandra), och som har påverkat landet Irak och dess befolkning. I lagstiftningen i den nya staten Irak, från Medborgarskapslag Nummer 24 från 1924 (skriven av byråkrater från det gamla Ottomanska statskansliet med hjälp av den brittiska kolonialmakten), som delade medborgarna i den nya staten i två klasser, ”Ottomaniska Följare” (förstklassen medborgare) och ”Iranska Följare” (andra- och tredjeklassen medborgare). Nummer 43 från 1963 (som var ännu mer diskriminerande än sin föregångare), och i synnerhet från Dekret No. 666 från 7 maj 1980. Att häva detta dekret och alla dess påföljder och stifta en ny demokratisk medborgarskapslag behöver politiska beslut från de högsta maktinstanserna. Nämligen, Presidentämbetet, den sittande Regeringen och den lagstiftande församlingen, Parlamentet. För att göra ändringar i grundlagen, och i synnerhet i frågor som gäller Faylee Kurder och andra irakiska offer av dessa lagar och detta dekret.

Problemen som Faylee Kurder i Irak är av politiska och ekonomiska natur, problem som behöver politiska och ekonomiska lösningar till och med politiska och ekonomiska åtgärder. I stället för sådana lösningar och åtgärder, sviker staten Irak och dess myndigheter sina skyldigheter och bryter sina löften till Faylee Kurder och istället tar till ändlösa och blyga byråkratiska ”åtgärder” som ofta leder ingenstans och i mycket sällsynta fall får man en lösning om man har de ”rätta” poliska kontakterna till de höga politiska makthavare och/eller milisgrupper och/eller har råd att betala höga mutor här och var. Staten Irak har omvandlat dessa politiska och ekonomiska problem mellan Staten Folkgruppen Faylee Kurder gemensamt, som är en betydande del av det irakiska samhället, till ändlösa administrativa och byråkratiska frågor som gäller enstaka tvist om ”egendom” mellan individer. Detta har faktiskt komplicerat dessa problem och gjorde dem ännu värre. Den juridiskt bearbetningen av dessa ”egendom tvister” är ändlös, riskabel och ofta ändrar ingenting, tack vare terrorismen, våldet, korruptionen, bestickning, hot och kryphål i lagen.

Majeed JAFAR, Ph. D.
15 September 2007
e-post: m.jafar@telia.com